German,1797-1850 was a German landscape painter and the most famous member of the Rottmann family of painters. Rottmann belonged to the circle of artists around the Ludwig I of Bavaria, who commissioned large landscape paintings exclusively from him. He is best known for mythical and heroising landscapes. The landscape painter Karl Lindemann-Frommel belonged to his school. Carl Anton Joseph Rottmann was born in Handschuhsheim (today a part of Heidelberg) on January 11, 1797. There he received his first drawing lessons from his father, Friedrich Rottmann, who taught drawing at the university in Heidelberg. In his first artistic period he painted atmospheric phenomena. In 1821 he moved to Munich, where his second period began, and in 1824 he married Friedericke, the daughter of his uncle, Friedrich Ludwig von Sckell, who served as an attendant at court. This connection cleared the way for an acquaintance with King Ludwig, who in 1826-27 sponsored his travels in Italy in order to widen his repertoire, which up to that point consisted solely of domestic, German, landscapes. Upon his return he received from King Ludwig I a commission for a monumental cycle of Italian landscapes in the arcade of the Munich Hofgarten. The cycle, completed in 1833 in fresco, gave visual expression to Ludwiges alliance with Italy, and raised the genre of landscape painting to the height of history painting, the preferred mode of the Kinges other great commissions for monumental painting.   Related Paintings of Carl Rottmann :. | Marathon | The Battlefield of Marathon | Landscape on the island of Aegina | Ruin of a chapel near a river with rising moon | Cefalu |
Related Artists:
Jean Hey
Flemish Northern Renaissance Painter, active 1480-1500 Until the late 20th century, the name of the painter of the Moulins Triptych was unknown, although art historians identified a number of other works that were evidently by the same hand. The first monograph on the Master of Moulins, written in 1961 by Madeleine Huillet d'Istria, argued that this artist did not actually exist, and that more than 12 different artists were responsible for the corpus of works traditionally ascribed to him. The Master's identity was established after an inscription was found on the reverse of a damaged painting, Christ with Crown of Thorns (1494) in the Royal Museums of Fine Arts of Belgium, Brussels, identifying the artist as Jean Hey, teutonicus and pictor egregius ("the famous painter"), and identifying the patron as Jean Cueillette, who was secretary to the King and an associate of the Bourbon family.Stylistic similarities link this painting to the works attributed to the Master of Moulins. The Master of Moulins appears to have been the court painter for the Bourbons, and from a surviving account for 1502-03, it is clear that the court painter's name was Jean; other candidates once considered plausible, such as Jean Perreal and Jean Prevost, have proven untenable in the light of subsequent research. The term "Teutonicus", or "German" included Flemings at this date.
Paul-Louis Bouchard
French, 1853-1937
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).